December- nedräkning börjar!

20 dagar kvar till jul..

Har endast några få julklappar kvar att köpa.

Sitter i vardagsrummet och ser på the voice och dottern har precis somnat.

Känner mig så himla trött, som varje dag numera.

Asså man blir så arg, för man orkar inte göra något numera fast man har tid.

Sover varenda natt ca,9 timmar.

För min del beror det nog inte bara på vädret.

Ska väl ta mig till min moder efter lunch och kolla igenom lite julsaker jag har kvar där. Och sen bär det av till min mormors man och son.

Stackarna, dom vill ha mkt sällskap nu när min mormor gått bort.

Vi får se var det blir till att fira jul i år. Det brukade alltid vara min mormor som ordnade julen..

Min mormor dog i fredags.. Och det är det enda jag tänker på-

Vi kom inte för det mesta överens, men vi stod varandra väldigt nära.

Henne hade jag liksom träffat nästan varenda dag i mitt liv.

Det kom som en schock för oss alla, hon var inte ens sjuk.!

Jag vet däremot att hon var väldigt trött och sov bara för det mesta, de

senaste två veckorna. Hon skulle fyllt 62 år en månad senare, det är ingen

ålder igentligen. Det var första gången, för min del, då någon som stod mig nära dött. Hon somnade in på kvällen och lämnade efter sig 5 barn, många barnbarn och ett barnbarns barn.

Det som mest sitter i mina tankar, det är att jag hade inte varit och hälsat på henne de senaste två månaderna, och inte hunnit tacka henne ordentligt för allt hon har gjort..

Varför kunde jag inte ha anat att något var fel?

Jag hade vad jag kallar en dröm graviditet/förlossnig, från början till slut.

Jag tog reda på det när jag var i vecka 15. Sent, jag vet.

Men jag kände absolut ingen magont eller illamående. Så då stod jag inför ett tufft beslut, jag hade bara ca en vecka på mig att bestämma ifall jag ville behålla barnet. Fadern (utan tvekan) ville behålla det. Jag visste inte vad jag ville, det hade gått så fort. Jag hade tänkt vänta, och satsa på karriär och inkomst i första hand, jag kände mig inte redo helt enkelt. Men abort kändes som mord, det hade ju trots allt gått ca 3 månader. Hade det gått max 12 veckor så hade det varit okej för min del, det tyckte jag förut.

Min bebi föddes 4 dagar före b.födelsedatum.

Jag började va lite mer aktiv i slutet av graviditeten för att komma igång med förlossnigen (det sägs att barnet kommer snabbare om man rör på sig).

Ni tänker säkert att jag måste va knäpp som som säger att förlossningen va inte så smärtsam.

Jag tog inte ens smärtlindrande! Haha jag hade inte tid:p

Kom in ca. 16. och färdig ca. 19..

Hade haft värkar sen 8.00 på morgonen. Hmm väldigt svaga värkar tyyp.

Men men.. när jag ser tillbaka på det hela så ångrar jag mig inte även fast det uppstår jobbiga dagar som förälder, för jag fick en fin och väldigt speciell dotter som verkligen har sin egna personlighet. 

Man växer i föräldrarollen.

Man får anpassa sig helt enkelt..